måndag 17 november 2014

92. lyckomandeln

Jag dansar för Viggo men han ser mest skrämd ut. Jag kokar tre ägg, äter dem medan jag funderar på vad jag skall köpa för mat idag. Plasternacka, broccoli, getost och krossade hasselnötter. Tänker på den där ena scenen i The Devil wears Prada då Emily Blunt berättar om sin diet "and just when I am about to faint I eat a cube of cheese" och jag skrattar för mig själv och tänker att i mitt fall skulle det passa bättre med ca ett halvt kilo. Gud vad jag älskar ost. Då kommer jag att tänka på en gangster karaktär i The Wire som heter Cheese (galet störande karaktär) och hur Ruben tyckte att namnet kunde passa mig med. Agreed, tänker jag. Jag tänker vidare på hur bra smeknamnet ostmandeln kunde passa mig då min kost för tillfället består av väldigt mycket mandelmjölk och väldigt mycket ost. Kommer på att Hanna några gånger sagt mandel till mig och kommer ihåg den gången då Ruben och jag låg i sängen och han sade något om att jag är hans lyckomandel eller något liknande, ni vet sådär som de bara säger i filmer. Och gårdagens depp känns lite längre bort.

2 kommentarer:

ida sa...

alltså ost är det jag saknar mest här i livet. ÄLSKAR ost. saknar jag halloumi så mycket att jag nästan blir tårögd. fantastiskt hur påverkad man blir av (god) mat.

Anonym sa...

Alltså skulle inte kunna leva utan ost! Skulle så gärna varit vegan, men ost klarar jag mig bara inte utan! åhh halloumi! synd att det är så dyrt! / Amanda