måndag 18 maj 2015

äppelträdet

































Där står det nu, äppelträdet. Snart slår äppelblommen ut. Tänk att ha äppelblom i sitt vardagsrum! Så tassigt och romantiskt! Förhoppningsvis klarar sig trädet länge, det kommer att kännas tomt och mesigt utan det. Den tillför en härlig stämning. Viggo har smakat lite på bladen och nosar fokuserat på kvistarna. Nayabs inramade fotografi och Julias slutarbetskatalog inspirerar. Häggen växer så det knakar i vasen och jag njuter av den varmt välkomna bokhyllan. Det bästa? Äntligen finns det utrymme för mer konst och böcker!

lördag 16 maj 2015

dagens katt


grönska täcker


























Grönskan gör allting betydligt mer överkomligt. Utsikterna ser med ens ljusa ut och inte ens de värsta orättvisorna gör mig särskilt nedslagen. Otroligt skönt. Jag känner mig inspirerad, energisk och rätt glad! Vi har möblerat om igen och i vardagsrummet finns numer en bokhylla och ett äppelträd (bildbevis kommer i morgon då vi städat!). Bilder är inramade och fler på kommande. Fläkt inhandlad (vi vill ju inte vara utan i sommar) och sushi inmundigad. Drömmar diskuterade och bröllopsfix fixade. Det bästa av allt är att jag äntligen kommit igång med löpningen! På mjukt underlag och i snigelfart klarar jag av 4 km. Hälften kortare och långsammare än innan men denna sträcka känns just nu som världens största seger. Jag-kan-springa!!!!!!! Lättnaden är enorm. Det känns som att jag kan andas igen. Det känns hoppfullt. Det känns roligt. Det gör mig LYCKLIG! Jag älskar att springa. Jag blir fylld av endorfiner och jag känner lugnet sakta återvända. Det kommer att lösa sig någon gång. Och under tiden kan jag springa, åtminstone lite.

lördag 2 maj 2015

Mens

Det har forsat mens ur mig de senaste två veckorna. Förutom att det är arbetsamt, kletigt och störande så har det dessutom tagit himla ont. Andra mensare kan förstå att jag börjar bli omåttligt trött. Hormonella rubbningar är sällan skönt. Men något jag är än mer trött på är attityden mot mens. Att mens är något äckligt. Att mens är så äckligt att vi inte bör tala om det. Speciellt inte inför de som inte har mens. "Jag vill inte höra om din mens" eller "Suck, stånk, stön, uägh" eller "alltså måste ni?!". Svar: JA, VI MÅSTE!! Mens är helt tillräckligt jobbigt i sig självt, att sedan inte få tala om det utan att anses äcklig gör det inte bara orimligt jobbigt utan är dessutom fräckt mot alla som har/måste utstå mens. För fastän mens är jobbigt så är mens också viktigt. Mens är ett tecken på att vi är friska, på att kroppen fungerar som den skall. Tänk på alla de som av hela sitt hjärta önskar att de kunde få mens, tror ni de tycker det är äckligt? Mens är dessutom otroligt fascinerande, om vi bara ger det en chans. Mensa i frid!

fredag 1 maj 2015

rensat i röran

Just nu har jag ett enormt behov av att rensa bort allt som inte är nödvändigt eller favoriter. Önskar att vi hade bättre förvaringsmöjligheter så att minimalt med grejer skulle behöva stå framme. Skulle egentligen vilja leva rätt minimalistiskt. Skulle vilja satsa på konst och kvalitativa möbler istället för massa krimskrams. Kanske i nästa hem. Men rensa kan jag alltid göra och det är planen för det här veckoslutet. Rensa allt som inte känns rätt! Vilken lättnad det kommer att vara sedan. Det enda som är jobbigt med rensandet är samvetet. Eftersom jag vill bli av med sakerna nu och inte sedan så blir det nästan så att de hamnar i skräpkorgen. Idag förde jag dock en del saker ner till bottenvåningen av vårt höghus. I ett hörn vid ingången brukar folk nu som då lägga fram grejer de vill bli av med och jag hoppas att det vi lade fram har åtgång. I samma veva som jag rensar brukar också inredningsinspirationen träda fram och denna gång är inget undantag. Så fort jag inte har tusen andra grejer att fundera på så vill jag måla köksbordet vitt och köpa nya fina stolar från loppis. Den där bokhyllan vore ju också trevlig.. Nedan två inspirerande bilder. 1. Julias fantastiska illustrering!! Måste hitta ram genast! och 2. Min nya väska i en vacker pudrig blågrå nyans (bilden gör inte rättvisa).