lördag 31 maj 2014

35. Caching!!!

Alltså jag måste klappa mig själv lite på axeln. Jag lyckades dubbla min lön för tidningslayouten jag gjorde! Skönt att kunna luta sig tillbaka på utbildning och expertis. Kändes bra att veta sitt eget värde och våga kräva ett mer skäligt arvode än det som tidigare utlovats.
Skall också bli evinnerligt skönt att bli färdig fotograf så att en kan begära mer betalt utan att skämmas.

Nu skall det fotas studenter!


fredag 30 maj 2014

torsdag 29 maj 2014

33. Fyller på bildbanken

Jag har fotograferat varje dag. Inspirationen och bildbanken för slutarbetet växer. Allt jag lägger upp här är skisser på något jag hoppas bli ännu bättre. Men först måste jag samla material och pröva mina ideér ( och leka med mitt macro-objektiv)!





experiment nr 2


onsdag 28 maj 2014

long exposure experiment





we have a garden to tend

Vädret matchar min sinnesstämning för obetald lön. Varför kan människor inte svara på sin mejl?!
Nå i väntan på två löner som sölar glädjas jag över stipendiet jag fick av studiefonden,  en tackar!




måndag 26 maj 2014

32. ÄPPELBLOM



31. Glädje

Jag är fortfarande himla glad. Blir glad av värmen och de goda dofterna. Glad av den underbart vackra naturen, glad av mina nya skor (haft sug på träskor så länge nu!) och väldigt glad över att praktiken känns bra. Jag hoppas glädjen är ihållande!


30.ÄPPELBLOM



29. ÄPPELBLOM




lördag 24 maj 2014

28.Det doftar hägg och syren



Det slog mig plötsligt att det här är första sommaren på fyra år som jag inte har ångest. Jag vaknade nämligen och var stressad. Över vad? funderade jag sedan och kom fram till - inget! Av gammal vana lade hjärnan mig på stressmode och jag följde blint efter. Men nu är det faktiskt så att JAG HAR BARA ROLIGA SAKER FRAMFÖR MIG! Som underbart sommarväder, doftande natur, praktik på ett ställe jag vill vara på, cykel och skogsfärder, god mat, utflykter, ledighet, slutarbete, fotograferingar, sovmorgnar, bra böcker, vänner nära, familj nära, släkt nära, en fantastisk klänning i mitt skåp, loppis, och en himla massa trädgårds-strosande och pussar! Helt-otroligt-härligt. Jag är så peppad och så otroligt inspirerad och såså glad.















fredag 16 maj 2014

Ajöss!

Jag är oerhört trött. Skulle jag gå och lägga mig nu skulle jag antagligen somna. Men inte än - för badrummet måste ännu städas. Jag har städat, dammsugit, torkat damm och fläckar precis hela dagen. Alltså det finns väl knappt något mer frustrerande än när en fläck inte går bort!? Jag som annars tycker städning är meditativt har spytt över dagens sysslor. Orkar.inte. Jag tror det kan bero på att jag inte städar lägenheten för mig själv utan för vår sommarhyresgäst. Vilket i sig förstås är en bra sak; att vi har en sommarhyresgäst, men städningen kunde jag ha skippat denna gång. Nåja nog om städning.

Jag har en väldigt sällsam känsla just nu. Ruben for iväg med vårt pick och pack och har redan börjat sitt sommarjobb. Jag är ensam i Vasa men utan egentlig orsak. Eller jo, jag skall ju till Mustarinda med klassen imorgon, men det är i Hyrynsalmi - inte här. Så här sitter jag framför Rubens skrivbord, dator och på hans stol i en skinande ren lägenhet och undrar vad jag egentligen gör här. Borde jag inte vara i Sibbo, ha sommarlov, praktik och spankulera i paipisträdgården? Det känns som det.

Det blir skönt att lämna lägenheten, men jag vet att det kommer att vara ännu skönare att komma tillbaks.
Det här är ju faktiskt vårt. Och nästa höst blir annorlunda och spännande. Bra tror jag också.

fredag 9 maj 2014

Ett komplicerat förhållande

Det finns många orsaker varför folk inte dricker alkohol. Nedan har Underbara Clara och Jennifer Stroud skrivit om varför just de avstår.

http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2014/03/11/hellre-cigg-an-drink-om-jag-maste-valja/
http://jenniferstroud.blogg.se/2013/june/om-alkohol-och-varfor-jag-avstar-2.html

Jag tycker bådas artiklar är bra och jag håller med dem om mycket men det är ändå inte min
orsak.

Alkohol och jag har alltid haft ett komplicerat förhållande. När jag var yngre tyckte jag det var otroligt obehagligt. Jag tyckte t.ex. att det var skrämmande att äta på pub istället för restaurang på familjeresor. Fulla människor har alltid varit något ångestfyllt för mig.

När jag i högstadiet gick ut med att jag var nykterist blev folk elaka. Jag fick otaliga spydiga kommentarer och stämningen var allt annat förstående. Jag mådde väldigt dåligt över hur jag blev bemött. Till sist orkade jag inte längre och gav upp. Gav efter för alkoholen. I några år drack jag alkohol fastän det aldrig egentligen var gott. Alkohol är bara gott när det inte smakar alkohol. Jag var full, spydde och "hade roligt". För visst hade jag roligt när jag var full. Jag frågar mig nu om jag faktiskt hade roligt eller om jag bara var inställd på att det skulle vara kul och därför intalade mig själv att jag hade roligt. För jag kan inte förtränga att under den tiden som jag drack alkohol har jag mått som sämst och varit väldigt deprimerad. Kanske hade det inget med varandra att göra men kanske (och jag tror) det hade. Ett försök av mig att passa in.

Vändpunkten kom när jag kände att jag inte längre behövde stressa så mycket för att passa in och när min mage började göra så ont vid konsumtionen av alkohol. Den här gången har jag inte blivit illa bemött men den här gången har jag också en "orsak". Jag kan fysiskt inte dricka alkohol - det känns som om tarmarna skulle brista om jag gör det. Jag undrar hur mycket min "orsak" räddar mig. Hur annorlunda skulle det vara om jag igen gick ut med att vara nykterist/absolutist den här gången? Är folk äldre, smartare och tolerantare nu eller blir jag en misstänksam och provokativ person om jag inte tycker om alkohol?

För orsaken att jag inte dricker alkohol är lika mycket IBS som det är obehag. Fulla människor är fortfarande lite eller ibland mycket obehagliga för mig. Jag vet inte riktigt varifrån obehaget kommer.  Kanske är det osäkerheten kring hur mycket den fulla människan uppfattar, kanske är det de höga rösterna och de hysteriska skratten, eller är det kanske känslan av att vara ensam? Kanske är det en blandning av alltihop.

Jag har vant mig vid obehaget. Jag förstår hur bra som helst varför folk inte väljer bort alkohol och skulle aldrig drömma om att döma folk för det. Skulle det vara festligt att äta apelsiner när man förfestar skulle alla helt klart göra det. Skillnaden för mig skulle vara att jag kan äta apelsiner och att jag inte finner människor som äter apelsiner obehagliga.

Jag önskar bara att om jag också känns obehaglig att andra skulle vänja sig och ha förståelse. Jag kan förstå att en som är annorlunda ibland är ansträngande att umgås med men jag tänker också att i den annorlundas ögon är alla andra annorlunda.

Alkohol och jag har ett komplicerat förhållande men inte ett omöjligt.

måndag 5 maj 2014

27# Inredning och fotografi

Det är nu tredje gången jag har fotograferat för den här inredningsaffären. Hoppas att jag så småningom kommer vidare från produkter till utrymmen. Fast det är helt kul att fotografera produkter när de är i miljö. Produkterna från bilden nedan är från Åtta i Borgå.


Ljumskhelvete och ansvar

Nu har jag haft ont i mina ljumskar i ett halvt år. Det betyder att jag varit stillasittande lika länge. Vilket i sin tur betyder att jag snart måste förnya min garderob med kläder i större storlek. Och det gör mig obekväm. Otroligt obekväm. Innan ljumskhelvetet var jag, hör och häpna, tämligen nöjd med mig själv. Jag var relativt tillfreds och bekväm. Men nu är det inte roligt längre. Efter sex månader med mycket tid att tänka och undvika spegeln har jag blivit arg. För det slog mig plötsligt. Vår kultur har givit oss ett ansvar över vårt utseende.

Kul eller hur? Åh - men åtminstone har du två ansvar att välja mellan:

Antingen följer du det rådande idealet/normen och ser till att du är tight, fit, trimmad och "snygg". Om du känner att du är över allt det där (eller omöjligt kan passa in i idealet hur trim du än är) kan du välja att ta ansvar för att intala dig själv att du är snygg ändå. Du skall då komma ihåg att nypa i dina lovehandles säga att de är fina och att dina celluliter visst är vackra och att dina sneda tänder är super charmiga. För allt är ju bara mellan öronen visst? Det är ju vårt eget fel om vi inte tar ansvar för hur vi ser på oss själva.

Men vad om man inte vill ha ett ansvar? Vad om man inte orkar vara tight och snygg och vad om man inte orkar säga åt sig själv att man är vacker?  Tänk om jag aldrig behövde orka, tänk om man bara fick vara. Tänk om man inte hade ett ansvar? Tänk om allt det här skötte sig själv.

Tänk vad skönt. 

söndag 4 maj 2014

26# Håret

Jag är glad att jag klippte håret kort. Jag hade haft långt hår i ungefär 10 år. Det gjorde gott åt mina slitna toppar. Men jag vande mig aldrig riktigt och har sedan klippningen längtat efter mitt gamla långa, lockiga hår. Nu är det ännu en bit kvar och lockarna är försvunna men längre har det blivit. Jag har också bestämt mig för att skona både hår och natur och låter min naturliga ler-åkers-färg växa fram igen. Vad jag skall göra med de försvunna lockarna är ännu oklart. Permanent, köpa locktång eller infinna mig i att det är så gott som rakt? ps. Håret är vått ej flott!



25# Iskall utflykt

På hösten cyklade jag runt i Vasa och råkade på det vackraste stället. Släta klippor, sand och öppet hav. Då var det solnedgång och jag kommer ihåg att jag bara stod där, andades, (kissade bakom en stor sten) och var lycklig. Igår var det dags att visa stället åt Ruben. Först bykade vi och sedan for vi iväg med hemlagade hamburgare, filtar och varma kläder. Hamburgarna och utsikten var fantastisk men fyfan vad det var kallt. Bör definitivt göras om men i varmare väder.Visst är det vackert där!?




(min hamburgare ser lite mesig ut men jag lovar den var utsökt.)

 musöron på växterna!