tisdag 31 mars 2015

det där om att livet går i vågor



Den senaste tiden har inte varit lätt. Det har varit otroligt påfrestande att studera och arbeta samtidigt. Jag är inte en kvällsmänniska och spenderar helst min tid i soffan efter kl 17. Nu har jag varit tvungen att jobba fram till läggdags (och veckoslut) vilket definitivt satt sina spår. Jag är ofokuserad, trött, vresig och ständigt irriterad. Jag glömmer viktiga grejer och är ordentligt virrig. Jag sover korta nätter och hjärnan går på högvarv. Omöjligt för mig att koppla bort och koppla av. Allt resulterar naturligtvis i utmattning och ångest. Hej, hej ångest. Det var inte länge sedan sist.

Jag var rädd att det skulle gå såhär. Jag var till och med förberedd på det. Jag visste att det skulle bli såhär. För jag valde det. Denna stress och ångest är inget emot den stressen och ångesten jag skulle känna om bröllopet inte blev av. Vad är några veckor ångest mot att få fira livets största kärleksfest? Oerhört ansträngande för alla involverade men värt det. Tack och lov alla gånger värt det. Annars skulle jag ju nog bli knäpp. Förvisso är jag kanske redan knäpp men denna knäppgök får åtminstone gifta sig och dela livet med sin kärlek.


Till all tur har den värsta stressen lagt sig (sov rentav nio timmar mellan lördag och söndag) och jag känner att jag kan hantera mitt humör bättre. Jag vet att flera stressvågor väntar på mig, men jag tänker inte vänta på dem utan paddlar på.







Inga kommentarer: