det doftar höst

När aspens löv rasslar, doften av regn och
ett svalt bris väcker mig då vet jag att hösten
har kommit. Hösten brukar för mig innebära
förändringar. En ny start eller en annan slags fortsättning
på det som varit. Den här gången är allt främmande.
Skrämmande och samtidigt så himla spännande.
En skräckblandad förtjusning helt enkelt.
I höst skall jag glädjas åt nya vänner, fördjupande studier,
ny bostad och den vallmoröda brödrosten jag fick av farmor.
Om tre veckor tar svalan och jag mitt pickopack o börjar
på nytt kapitel. Det bästa är såklart att om det nya är för
överväldigande har man alltid kvar det som fanns innan. puss!