onsdag 1 augusti 2012

Ruben hjärta Mandi



Idag försöker jag mig igen på att försöka förklara min kärlek för Ruben - en uppift som känns
omöjlig. Jag tänker ändå göra ett försök. Skam den som ger sig.

Att älska Ruben är lätt. Vem älskar inte en stark, stilig och skäggig björn? Okej, nämen
påriktigt. Han förstår mig. Han håller om mig hårt, säger att jag älskar dig mandi, precis
varendaste en gång jag är ledsen ( vilket är var och varannan dag, vi skyller på hormoner).
Ibland laddar han t.o.m ner fart app på sin telefon bara för att jag skall bli glad.
Men han låter mig också vara ledsen då när han vet att jag behöver det.

Det känns som om han skulle göra vad som helst för min skull.
Han finns alltid där,  ingen skillnad att är jag trött, irriterad, har ont i magen eller något annat fnatt.
Lojalare pojkvän får man leta efter (öfter).  Jag behöver aldrig känna mig ensam eller osäker
för jag vet att han finns där vid min sida oavsett vad som sker.
Han stöttar, stöder och uppmuntrar. Tröstar, berömmer,
petar mig i näsan och ser till att jag mår bra.
Han ser till att jag känner mig som det finaste som finns.
Jag förstår inte hur han kan ha ett sådant oändligt tålamod när det kommer till mig.
Ruben, du är beundransvärd.

Jag kommer så bra ihåg en av de första nätterna vi sov tillsammans. Han tog min
svettiga hand och sade Mandi, jag vill veta allt om dig. Och det här var inget som han bara
sa utan menade det helt på allvar. Minsta lilla oupplösta knut skall gås igenom, luskas
ut och talas tills den inte finns kvar. Ruben är världens bästa på att tala.
Att tala med Ruben är bland det finaste jag vet. Ingen fråga känns pinsam
och vi kan tala om allt. Det tar kanske ibland sin lilla tid men det slutar oftast med
att vi talat bort halva natten. Att tala är nog det viktigaste som finns.
Fastän det kan vara svårt, vad säger man då jag älskar dig känns som om
det inte räcker till?

Jag ser på Ruben när han sover och fylls av så oändligt mycket kärlek
och värme att det inte är klokt. Tänk att jag faktiskt får älska honom, och
tänk att han älskar mig. Jag är så evinnerligt glad över att det är vi.

Vi härjar så att vi får blåmärken, skrattar så vi kiknar, äter tills vi
är övermätta och älskar som bara vi kan älska.

Att älska Ruben har alltid varit det självklara.
Jag har älskat Ruben som vän och som pojkvän
utan minsta uns av tvekan.

Tillsammans har vi varit med om fanstastiska saker, de finaste av minnen
och allt det som livet för med sig. Jag älskar Ruben och allt som
kommer med honom.

Det känns så otroligt att kunna vara ärlig, att det här faktiskt
är sanningen. Det här är ingen dagdröm jag fantiserat ihop,
utan det här är faktiskt mitt liv.
Vårt liv, Ruben och jag.

Ärliga, roliga, underbara, sportiga, kloka, musikaliska, fantastiska, snälla
glada, busiga, rättvisa, snygga, goda, tåliga, känsliga, lugna,
starka, intelligenta och vackra Ruben.

Min bästa vän, min älskade Ruben.

Jag älskar dig oändligt.

(och jag har inte ännu heller lyckats förklara mina känslor för dig)






tisdag 31 juli 2012

Ledskär









Ledskär är något av det vackraste jag varit med om. Mina bilder kommer inte ens nära.
Har hur många bilder som helst men vågar inte publicera dem då jag inte har personernas tillåtelse.
Ledskär känns som en annan värld och jag somnade så himla lycklig.



Det här är sommar

Söndagen var lätt sommarens finaste dag. Ledskär gjorde mig så glad som jag knappt varit på hela sommaren.
Tack, ni gjorde min dag <3 (Aron har tagit bilden)


söndag 15 juli 2012

Furulid

 Vi var kattvakt hos min momi och mofi för 2 veckor. Jag har försökt latat mig själv och så har
vi mest sett film och myst. Och vaktat den dementa katten. På bilden nedan hade vi en fantastisk
kväll med fint väder egengjorda hamburgare och film som avslut.

Annars är det helt bra, lite mindre jobbturer om ett par veckor, lönen (fast inte hela) har kommit,
var på ett finfint släktkalas och skall få en matta av mina snälla morföräldrar imorgon!
Om jag bara inte hade så ont i magen hela tiden.


måndag 9 juli 2012

secret paths


and secret dreams

torsdag 28 juni 2012

there's no such thing as time, it's our time

Nåja, nu är det igen dags att sätta alla kort på borden och försöka
förklara vad fan det är med mig. Den här sommaren har för mig varit
rent ut sagt skit. Jag är bara ledsen hela tiden och jag är så trött, så trött.
Mest på mig själv. Sedan blir jag ännu ledsnare när jag tänker att ingen annan
heller orkar med mig när jag bara är trött och ledsen. Jag gjorde ett stort fel
när jag lovade jobba hela sommaren. För det är jobbet som gör mig ledsen.
Inte själva jobbet i sig, jag trivs fint och har ingen ångest för det. Men tiden som
den tar upp. Att vakna tidigt och jobba 9h per dag, inte ha veckoslut och sedan
som den här veckan ha fredag från kl 14-21 så att man nu verkligen inte skall
orka göra något trevligt på kvällen. Jag orkar inte vara social, känner grym självförakt
för att jag inte orkat träna och äta ordentligt och frustration för all inspiration jag har
men som det känns att jag inte har tid för. Alla vänner jag ville träffa som jag inte sett
ordentligt på hela året och alla försvunna stunder med Ruben som jag ville ta igen.
Nu är det liksom verkligen livsviktigt för mig att på något sätt hitta den här tiden.
Jag vet inte ännu hur, men på något sätt måste det gå. För så här vill jag inte att
sommaren 2012 skall se ut. Sommaren då jag kände att jag inte hann äta salladsblad
från egna landet. Sommaren då jag forsatte att gråta varje gång jag ser mig själv i
spegeln (damn you knä!) och sommaren då sommaren inte kändes som sommar.
Det måste ordna sig.

Nu skall jag uttnyttja kvällsturen och fara och cykla.



Tack och förlåt.

tisdag 19 juni 2012

tassiga tösen

Det här är onekligen en väldigt ansträngande med definitivt välbehövlig sommar
för mig. Det är bra att gå igenom saker för att växa inombords och lära känna
sig själv bättre. Det är väldigt känsligt att vara känslig. Missförstå mig inte, det har
varit en väldigt fin och rolig sommar och the best is yet to come!

12cm och scallop

























fredag 15 juni 2012

de två månarna och sommarträdgården

Om det är något jag gillar på sommaren så är det vår trädgård.

Lummigheten, grönskan, alla sagolika gömställen och hemliga gångar.

Har haft svårigheter att få sommarlovskänslan men igår slog den in med kraft!
En ledig dag, en tur med cykel genom byn och fint sällskap i kvällsol och en glasspinne
var det som behövdes. Och en bok. Håller på att sluka Haruki Murakamis senaste trilogi - så, så bra.

Nu skall jag njuta av känslan så länge den varar och gå igenom varendaste detalj av den så att
jag kan ta fram den senare när det behövs.



Härliga sommarlov!

måndag 11 juni 2012

solsoppa


Jag skulle ju äta bra den här sommaren, men början har nog inte gått bra. Måste ta mig själv i kragen!
Idag prövade jag ett nytt recept som jag själv kommit på och det blev mycket lyckat.

Skala några morötter, koka och mixa dem sedan. Dela en appelsin och kläm i saften.
Häll i en skvätt havregrädde och kokosmjölk. Krydda med peppar, salt och en halvgrönsaksbuljong.



Garnera med ört eller valfri ost. Det var mättande och trots det suspekta utseendet så var det jätte gott också!


Lissabon fynd

Min gamla trotjänare gick sönder så passade på att spana in Lissabons
väskutbud då vi var där. Till min lycka fanns det en affär var så gott som varje väska
fyllde mina krav. Eftersom jag använder vanliga väskor som kameraväska måste väskan
vara stadig och vara av tåligt material. Den här fina är perfekt för ändamålet, har snygg design
och var dessutom billig! Spana in Parfois, de har en massa fina och prisvärda accesoarer.


fredag 1 juni 2012

sommarmat

Mammas rabarberssaft och färska jordgubbar.
En av de bästa grejerna med sommaren är naturligtvis maten.
I år tänker jag äta så at magen mår bra men ändå njuta av alla
de bästa sommarsmakerna!

Recpetet till Avokadosoppan:
1-2 avokadon
En skvätt kokosmjölk
En skvätt havregrädde
En skvätt färsk citron
En näve räkor
citronpeppar
svartpeppar
 och salt. Enkelt och super gott.

torsdag 31 maj 2012

Det var det!

Lissabon?! ... jaaah, Lissabon!

Det var den resan. En mycket, mycket fin resa bortsett från världens obekvämaste och jobbigaste flyg hem.
Människor som är över 1. 60cm bör inte flyga med TAP.. / Puss och kram!



Parque Eduardo VII

Alldeles nära vårt hotell låg den fantastiska Eduardo VII parken.

En enorm park i sluttande backe och dessutom ännu i en sänka.

Vi tog en glass i ena ändan och beundrade monumentet i andra.

Där i kvällsolen (eller i skydd av kvällsolen) låg vi sedan en god stund och vilade oss efter dagens program. 


Pedro IV



Lissabon har även riktigt bra utbud av affärer och nog smet det ju med ett par
grejer.. visar senare.  Det bästa med staden är nog ändå den
avslappnade atmosfären. Har besökt en hel del storstäder och av medelhavs
länderna gillar jag nog Lissabons stäming mest.


sovande djur - miniserie


Hunden. Under dagen på slottet såg vi ett antal sovande djur.
Undrar inte alls, så hett som det var.

Påfågelungen

och lillkissen.