onsdag 29 februari 2012

----

ja ni kan ju direkt glömma det som jag skrev om ödet.
Jag tror inte ett piss på det just nu. Jag skulle kunna
spy av ilska för hur orättvist o skit endel saker i mitt liv
är. Jag kan inte tro att jag gjort något så illa att jag har
förtjänat detta. Det är så satans hopplös situation och det
ger mig ångest. Och inte hjälper det att ursinne gråta heller.
Jag har inte hittat något som hjälper. Inte ens att acceptera
skiten, inte ens det. Jag är bara så evinnerligt arg
och så jävla ledsen.

7 fakta om mig

Läste på Idas blogg att jag fått som uppgift att skriva sju fakta om
mig själv. Så här kommer de

1. Ibland när jag berättar något så lägger jag handflatan på ena
sidan av min kind, så där o hänga lite i ögonvrån och min fot börjar
vifta om jag har det trevligt.

2. Typ en gång i veckan händer det att jag har svårt att somna
för att jag ligger o fantiserar/dagdrömmer i flera timmar.

3. Jag har en dålig ovana att anamma pappas dåliga vitsar
och uttryck.

4. Jag vill gå i duschen varje dag och helst på morgonen annars
känner jag mig himla ofräsch.

5. Jag har världens sämsta humor och börjar alltid att skratta när ingen
annan gör det o sen kan jag inte sluta och tillsist blir det väldigt pinsamt.

6. Om saker i livet skiter sig brukar jag låtsas att jag tror på ödet.

7. Det enda som står på min lista "saker jag skall göra före jag dör"
är att bli mamma.

och jag utmanar Kata och Ada att göra samma!

Det är svårt att komma på saker om sig själv tycker jag.
Jamenar listan blev ju inte värst påhittig och de flesta
vet alla de här sakerna redan. Det känns lite konstigt att de sakerna jag
vält ut nu kommer att ge er en uppfattning om mig men om jag skulle
ha valt 7 andra saker skulle ni kanske haft en annan uppfattning.
Men jag hade nog inga baktankar, mest tomt i huvudet. kram

måndag 27 februari 2012

övrevåningen


Lite detaljer från övrevåningen. Först bokhyllan med de
övergivna böckerna och blommornas vinterförvaring.

sedan fios rum med en massa söta fågeltavlor, kläder och
annat spännande.



som asksamlingen


och överfull anslagstavla.

Så mitt gamla sovrum som pappa och mamma nu använder.
Rummet där alla gäster sover gott.

min 20 euros fåtölj som blev kvar i sibbo och som jag ibland
saknar. Kanske kommer den med upp nästa höst?
Det känns ibland så underligt att vara hemma, när allt är så
familjärt och kärt men ändå finns här nästan inget som är mitt.
Det är lite skönt men samtidigt gör det mig rastlös.
Jag undrar om det betyder att jag inte har flyttat ut riktigt än eller
om det betyder att jag känner mig utflyttad och att rastlösheten kommer
av att jag känner mig som en gäst? Kanske både och.

lördag 25 februari 2012

från Fios engångskamera

Tre bilder från Fios engångskamera som gör mig glad.

Fio och jag i jakobstad på nopsan. Vi hade säkert ätit kebab
eller något. Glada i varje fall.

Sköldpadda på teckenspråk i köket i Jakobstad.

Morgonmys med Ruben efter en tokig natt.
Digitalbilder med 16 gb information i all ära men engångskameran
kommer alltid att vinna i spontana känslofyllda föreviganden!
Pusspuss

onsdag 22 februari 2012

R-ben in Jtown


Lagade en av mina favoriträtter, en modifierad mozzarella-hönssallad
var jag bytte ut mozzarellan till halloumi och lämnade bort oliverna
för Rubens skull. mm gott!

Ja, betydligt godare än vad den ser ut som på bild.

och följande dag lagade Ruben hönsrisotto åt oss. nomnom

Jag vet aldrig vad jag skall skriva då Ruben varit här. Han
var med till skolan och efter det for vi till After Eight och åt två
chokladbollar var och drömde/planerade resa och for hem via Vinh för
att ta med deras förskräckligt goda vårrullar ochochoch.. men det förklarar
egentligen inte så bra hur lycklig, glad, full av skratt och oändligt kär jag är.
För det är inte det vi gör utan det vi är som har den största betydelsen.
<3

lördag 18 februari 2012

bilder

Fixade en provisorisk tavelvägg. Mina mucha affisher behöver
ramar och så måste jag skaffa spik någonstans ifrån.
Tycker om att ändra i rummet med att helt enkelt byta ut
motiven som finns i ramarna.


Så tyckte jag köket behövde lite färg så bordet fick pink bordduk.
Nu väntar jag på att Ruben skall komma och så ser vi vad vi hittar
på för skoj. kram!

fredag 17 februari 2012

Ludvig och tavlan


Ludvig var så söt. Han sov på dubbelsängen när jag bar honom
till kökssoffan och jag var beredd på att han direkt skulle hoppa
ner men han satt snällt kvar och lät sig fotograferas till jag var
färdig, oh sötnos.

puss


Jag vet inte vad som händer med mitt ansikte men Ruben ser
ivf bra ut! Kira o Kata jag sätter alla festbilderna till en enda öppen
mapp och ni kan sen själva välja vilka bilder ni möjligtvis vill använda
o sen kan jag redigera dem ifall ni vill. På måndagen eller tisdagen!

torsdag 16 februari 2012

studiodagen


Studion var till vårt förfogande så vi dansa, sprang, hoppa
och headbanga lite. Fast mest ville vi återuppfriska våra minnen
om studioteknik. Roligt var det i varje fall! bildcred Julia, kram puss

krümelmonster

Anni-Maria fick till sin födelsedag de här marimekkomuggarna.
Jag är ganska avundsjuk. Formen, illustrationerna, färgvärlden -
allt tilltalar mig! Kan hända att de försvinner spårlöst på något
mystiskt sätt.. Idag städar jag lägenheten, längtar och lyssnar på
musik. Imorgon har vi engelska och jag kan inte för mitt liv hitta vad
ordet formative (formbar kanske?) betyder.

måndag 13 februari 2012

hur skulle det vara?


Idag låtsades jag vara skallig för att kunna göra en skoluppgift.
Känns inte så farligt på bild och man ser ju faktiskt strumpbyxorna.
Men uppgiften väckte ändå tankar och känslor. Tänk om jag faktiskt
skulle tappa allt mitt hår. Hur skulle det kännas? Mitt långa lockiga hår
som har varit bland de få delarna av mig själv som jag inte nojat mig för.
Håret som jag alltid kan lita på och som jag verkligen gillar. Jag förblir ju
helt samma människa, jag är bara utan hår. Men jag misstänker att det
skulle ta väldigt lång tid och hårt arbete för att påriktigt kunna ha den
inställningen. För i det här fallet, för mig, är det inte ens så mycket normer
(för en gångsskull) som påverkar utan mest upplevelsen som håret ger mig.
Hur hästsvansen viftar när jag springer, hur slingor rymmer ner framför
pannan när jag skall rita, hur lockarna känns när luften är fuktig, hur hårstrån
fastnar i örhängen, hur det sveper framför ansiktet och gör det svårt att se
när det blåser eller den gåshud framkallande känslan jag får då någon annan smeker
bort hår från ansiktet eller nacken. Jag tycker helt enkelt att det skulle
vara väldigt jobbigt ifall jag vore skallig.

Så här i vardagen glömmer jag ofta bort att vara glad för allt hos mig som fungerar.
Uppskattar inte min kropp förrän något händer som får mig att inse att jag
skall vara lycklig över det som jag har.
Som till exempel idag.
Temperaturen var behagliga springgrader och jag kunde med glädje äntligen
ta min efterlängtade länk. Efter ungefär två kilometer börjar mitt knä och smärta
och ju det blev bara värre. Till sist tog det så ont att jag ville gråta och hamna avbryta.
Jag blev helt rasande. Sabla knä som skall börja strula just nu, när den absolut inte
skulle få göra det. Men jag är också lite rädd. Knäet har ju tagit ont förut och då
misstänkte vi överansträngning. Nu har jag dock vilat i flera veckor och det är
inte ens kallt ute. Såklart börjar mina tankar genast skena iväg. Knäet har typ
fått något fel som inte kommer att gå om och jag kommer aldrig att kunna springa
mer. Eller ännu värre, vi måste amputera det. Ja, då ni. Hur skulle det vara att
bara ha ett ben? Det tänker jag inte gå in på.

Bäst att bara vara nöjd, glad och frisk och uppskatta sig själv.

Milla!



På lördagen firade vi Millas födelsedag och det var helt förskräckligt
roligt! Jag har en massa bilder att gå igenom och det kommer
att ta lång tid. Bilderna är ett bra bevis på hur bra festen var, glada,
skrattande och lyckliga ansikten överallt- nästan uteslutande!
Tacktacktack finaste Milla för en fantastisk fest!

Jag återkommer

torsdag 9 februari 2012

but it's brilliant anyway

Fick ett paket från Seattle (Anni-Maria var dö nyfiken).
Pappa hade skickat Elliott Smith till mig och ett kort
var han skrivit
Hey gummchen,
hörde den här cd:n i affären och tänkte på dig. Så jag köpte den.
Har inte satt mig in på lyrics, om dom är för dramatiska, ber
jag om förlåtelse. Häslningar från Seattle, Löve peipetusseln ;-)

Måste erkänna att jag inte heller förrän nu tagit en närmare titt.
Lite sorgsna och snopna, så kan som tur inte relatera men i liek ze
musik anyway. Lyssna på waltz #2 och baby britain. kramsse

onsdag 8 februari 2012

men då måste man betala 2 miljoner

Eftersom mitt projekt går ut på att dokumentera tavlan i olika
miljöer, tog jag tavlan med på en kort och kall promenad.
flydde kylan och besökte Loppishallen. Nyfikna blickar men
ingen som vågade ta sig en närmare titt eller fråga något.

Tacka vet jag barn! Utmaningen är förstås att jag behöver föräldrarnas
lov ifall barnen är igenkännbara på bild. Det var jätte roligt att
barnen gillade tavlan. De tyckte jag var jätte bra och ville alla
absolut ha den, fast "då måste man betala 2 miljoner" som en uttryckte sig.

Haha jag har inte funderat på värdet av tavlan, men två miljoner
låter ju helt trevligt. Skall bli spännande att se vad som händer
nästa gång jag tar den med mig.

måndag 6 februari 2012

mucklor

tatueringar
svala tatuering
faintfootprints
tatuering svala
svalor tatuering
tatueringar svalor
mucklor
näckros
tatuering
svalor

Eftersom jag inte har några större ambitioner med min blogg
brukar jag sällan kolla statistiken och sådant. Tyckte dock att
sökorden var ganska roliga, svalor, tatueringar och mucklor..
Ja, jag finner Pettsons mucklor alldeles förskräckligt bedårande.
och ifall någon hittat hit med svala och tatuering som sökord så
är det inte så illa heller.

Försöker ha min tavla färdig imorgon!

lördag 4 februari 2012

myrsloken


ett par dagar ännu sen torde den vara färdig. Av någon oförklarlig
anledning blir alla mina figurer antingen arga, eller mardrömsaktiga o se ut.
Säkert någon trauma från barndomen hehe. Skall forsätta trots att
huvudet är fullt av snor. krams

torsdag 2 februari 2012

forts. fantasier


långsamt går det framåt. Idag har jag ritat
från kl halv 10 till kl 15..
Haha och skåda mammas hippiehoppare, matchar mina fantasier.